Skip to main content
Slavonaut

falować — fartuch

fanfara

/fanˈfa.ra/nounPolish

Meanings

noun
  1. 1
    fanfare (flourish of trumpets or horns)

Declension

CaseSingularPlural
Nominativefanfarafanfary
Genitivefanfaryfanfar
Dativefanfarzefanfarom
Accusativefanfaręfanfary
Instrumentalfanfarąfanfarami
Locativefanfarzefanfarach
Vocativefanfarofanfary

Forms

fanfarowy
adjective

Origin

Borrowed from French fanfare.