виснутиUkrainian conjugation
“to lag, to freeze up, to freeze”/[ˈʋɪsnʊte]/imperfective
present
| 1st person singular | ви́сну |
|---|---|
| 2nd person singular | ви́снеш |
| 3rd person singular | ви́сне |
| 1st person plural | ви́снем, ви́снемо |
| 2nd person plural | ви́снете |
| 3rd person plural | ви́снуть |
future
| 1st person singular | бу́ду ви́снути, бу́ду ви́снуть, ви́снутиму |
|---|---|
| 2nd person singular | бу́деш ви́снути, бу́деш ви́снуть, ви́снутимеш |
| 3rd person singular | бу́де ви́снути, бу́де ви́снуть, ви́снутиме |
| 1st person plural | бу́демо ви́снути, бу́демо ви́снуть, ви́снутимемо, ви́снутимем |
| 2nd person plural | бу́дете ви́снути, бу́дете ви́снуть, ви́снутимете |
| 3rd person plural | бу́дуть ви́снути, бу́дуть ви́снуть, ви́снутимуть |
past
| masculine singular | ви́снув, вис |
|---|---|
| feminine singular | ви́сла, ви́снула |
| neuter singular | ви́сло, ви́снуло |
| plural | ви́сли, ви́снули |
imperative
| 2nd person singular | ви́сни |
|---|---|
| 1st person plural | ви́снім, ви́снімо |
| 2nd person plural | ви́сніть |
Other forms
- ви́снутиcanonical · imperfective
- výsnutyromanization
- 3(°class
- ви́снутиimperfective · infinitive
- ви́снутьimperfective · infinitive
- ви́снучиadverbial · imperfective · present
- ви́снувшиadverbial · imperfective · past
- ви́сшиadverbial · imperfective · past