slýchávatCzech conjugation
“iterative of slyšet”/[ˈsliːxaːvat]/
present
| 1st person singular | slýchávám |
|---|---|
| 2nd person singular | slýcháváš |
| 3rd person singular | slýchává |
| 1st person plural | slýcháváme |
| 2nd person plural | slýcháváte |
| 3rd person plural | slýchávají |
imperative
| 2nd person singular | slýchávej |
|---|---|
| 1st person plural | slýchávejme |
| 2nd person plural | slýchávejte |
Other forms
- slýchávatinfinitive
- slýchávatiinfinitive
- slýchávánínoun-from-verb
- slýchávajemasculine · present · singular
- slýchávajícfeminine · neuter · present · singular
- slýchávajíceplural · present